Utsikten från min och systers rum

Lunchaa, samt min fina blomma jag fick av alexandro, älskling.

Ute och shoppade lite på kvällen.

Stranden, sjukt hur fint havet är. Kristallklart!

Standard drink varje kväll.

Inte alla som tar egopics med en retarded turban på huvudet.

Jag och mami

Grekisk afton på hotellet!

Strandbilder

Shopping i rhodos stad

En liten del av där vi sitter vid kvällarna!

Vidrigt fiskspa moder gick på

Kvällsshopping

Solnedgång vid stranden, galet fint!

Poolmys!

Världens finaste kille, kär.

Jag och min sötnooos!

Kanonsuddig bild på mig och Alex.

Och slutligen ännu en suddig bild på mig och bästa Marcus.

Har ca tusen bilder till men herregud då skulle det bli alldeles för mycket.
Jag lovade en grov bildbomb, så här har ni!!

Inne på mitt ca 2648 inlägg om Grekland, hur mycket jag älskar det, saknar det osv. Skiter i om ni inte orkar läsa, jag skriver ändå!

Kan helt ärligt säga att detta har varit den allra bästa veckan i hela mitt liv. Har nog aldrig varit så lycklig som där. Saknar redan allt, så det gör ont. Så sjukt ändå, igår var jag där, helt plötsligt satt jag på ett flygplan, och nu är jag här.
Bara tanken på att aldrig mer få träffa människorna där får mig att gråta ännu lite mer.
Självklart är det kul att få träffa sina vänner igen, har saknat er!
Men, vill trots det bara tillbaka, nu.

En kort sammanfattning om veckan då..
Har levt på pommes, tsatsiki , macka och tomat under veckan. Solat och badat hela dagarna, lärt känna nya människor, shoppat, druckit ett antal drinkar (alkoholfritt förstås), gått och blivit kär i alla kypare samt entertainment-människor. Dansat bomba (hotellets dans) och njutit av hela mitt hjärta. Mitt absoluta favoritställe på hela jorden, det gör ont att vara hemma.

Snart kommer det upp en rejäl bildbomb, och då menar jag rejäl. Fick faktiskt sätta ihop några collage för annars skulle det blivit alldeles för mycket bilder.
Så håll utkik!

Kvällen igår (det är ju natt nu) var vidrig helt ärligt. Satt mest och kallsvettades, hade ont i magen, och panik under hela kvällen. Var så nära att brista ut i tårar hela tiden, var tvungen att gå in på toaletten ett antal gånger för att lugna ner mig, kunde inte vistas där ute.

Gick runt och tog bilder med några kypare och sådär, fick ännu mer ångest. Sa hejdå till Liam och Dylan, saknar er. Kämpade mig igenom hela kvällen men det brast när vi stog och väntade på bussen som skulle köra oss till flygplatsen. Började tokböla, satt sedan ensam på en proppfull buss och sket totalt i folket utan satt där och skakade och grät.
Det gjorde så jävla ont, hela jag gick i bitar. Svårt att förklara, men ni anar inte hur mycket det stället och människorna betyder för mig. Och att nu veta att jag aldrig mer får träffa dom.. Det gör ont.

På flygplatsen lyckades jag behärska mig någorlunda, tröstshoppade även lite till på Victoria's Secret, kände att det var nödvändigt!
Planet gick vid halv 1 på natten, somnade direkt. Dock sov jag ca 15 min var vaken resten av resan. Var så galet trött men satt oskönt som en pinne så det var omöjligt att sova.
Nu är jag tillbaka i Sverige, usch vad det tar emot att säga.

Är inte på humör för någonting just nu, vill bara sova.
Har lovat er en brutal bildbomb sen och det ska ni få, jag lovar!
Hejdå så länge.

Just nu i bilen.

Ligger vid poolen och pressaar, känner att jag inte kan åka hem än måste bli brunare först!
Känner faktiskt att jag inte kan åka hem helt och hållet, tror jag stannar här, det blir bäst så.

Lär ligga här hela dagen! Kanske skulle träffa en av killarna som jobbar här vid stranden sen, får se hur det blir.

Annars är allt sjukt bra som vanligt. Såklart otroligt deppig över att hemfärden gäller ikväll men vad ska jag göra åt saken? Lär väl gråta ihjäl.

[Bild]

Okejokej, alltid händer saker sista kvällen, lär känna nya människor då osv, har alltid roligast då!!

Denna kväll var sååå galet roligt. Först satt vi som vanligt familjen och kollade uppträdanden och drack drinkar. Efter ett tag kommer en av kyparna fram med en lapp och säger att det är från hans kompis (en annan kypare). På den stog det att jag skulle adda han på Facebook så det gjorde jag. Sen skrev jag med han hela kvällen och vi bestämde att vi skulle ses när han hade slutat jobbet.

Familjen gick upp och la sig vid halv 12. Så jag satt ensam kvar. Helt plötsligt känner jag hur nån petar mig i ryggen, det var ett gäng killar från typ England som frågade om jag ville sitta med dom, så det gjorde jag.
Servitris-saken jobbade rätt sent så jag satt och snackade med dom ett bra tag, sjukt roliga killar! Dock är min engelska pinsamt dålig, haha dör..

Efter ett tag träffade jag iallfall han, vi satt och pratade och lite så. Stannade inte med han länge dock. Gick tillbaka till killarna och dom frågade om jag ville med till något ställe och typ dansa, men var tyvärr tvungen att gå hem då så ja..
Men vi träffas imorgon istället! Sista dagen, såå sjukt. Kommer sakna ihjäl mig efter alla, kan inte leva utan dom.. Dör dör dör dör.

Fan vilket bra avslut på resan ändå!

Ligger vid poolen och steker, har det helt underbart.
Åt lunch för en timma sedan ungefär, blev sååå lycklig för min snyggbabe var tillbaka! Ni förstår han hade ledigt igår och då typ dog jag, men nu är han tillbaka!!

Ikväll blir nog en riktigt bra kväll.
Tänkte bara uppdatera er lite så ni vet liksom. Puss!

Sitter ensam på balkongen, har panik, kommer seriöst börja gråta när som helst. Imorgon är vår sista "riktiga" dag här, dagen efter det måste vi checka ut från rummet vid 12 men vår buss härifrån går inte förens halv 11 på kvällen.
Klarar inte ens av tanken på att lämnas stället, människorna. Om man kunde beskriva denna lycka alltså..
Och om jag kunde beskriva min kärlek till personalen här. Funderar på att gifta mig med någon av dom så jag kan stanna här föralltid.
Önskar också att jag kunde förklara mina panik-kramper, så någon förstod.. Känslan man får när man inser att man aldrig mer kommer träffa dessa människor. Som jag har lärt känna, levt med i en vecka, avlider.
Detta är typ värre än en heartbreak, haha seriöst. Mår så psykiskt dåligt.

Kan dock Inte tvinga mina päron att åka tillbaka hit nästa år, så det är kört. Fan, kan inte tänka på något annat..

Detta inlägg vart riktigt deppigt, men kände att jag behövde skriva av mig. Kan inte ens sova, allt jag vill är att spendera varenda sekund med min älsklingar. Gråter ihjäl.

Vi satt där och bara hade det bra och lyssnade på en tjej som sjöng, så kommer helt plötsligt Alexandro min älskling fram och typ frågar om jag inte ska gå upp och dansa, innan jag hinner svara ropar han på en kypare som kommer direkt och så tvingar de upp mig. Svårt att förklara men alla satt vid sina små bord och drack och framför är det en scen och sen lite mellanrum, så man kan säga att de var rätt stor "publik".
Och där stog jag helt ensam framför alla, och dansade tryckare med en snubbe samtidigt som vi hade en fin konversation om allt och ingenting och jag snackade engelska som ett retard. Vi dansade ett bra tag och då började det ramla på fler och fler folk, efter en stund stog alla och dansade.
Det var såå otroligt mysigt, allt var så perfekt!

Önskar jag kunde beskriva min lycka men tyvärr kan jag inte det. Vill bara stanna hör föralltid, aldrig komma tillbaka till verkligheten.

Denna kväll var seriöst så jäkla fin och mysig, allt var så perfekt.
Efter allt detta tackar jag för mig och säger godnatt till er där hemma!
Fan vill aldrig aldrig här ifrån.